Ett slott och flera kyrkor har bevarats sedan medeltiden

Under 1000- och 1100-talet var Danmark den ledande staten i Norden och Kurt Lindh, författare av boken ”Det åländska samhället”, skriver att det finns forskare som anser att även Åland ingick i det danska Östersjöväldet. Men det är troligt att svearna tog över den politiska makten på Åland i början av 1200-talet efter att danskarnas välde försvagats.
Forskarna tror att Åland på 1000-talet hade mellan 2000 och 3000 invånare och de var i huvudsak jordbrukare, fiskare och jägare.080806Golf98_-1

Från medeltiden på Åland finns inte så mycket bevarat, till de främsta byggnadshistoriska minnena hör Kastelholms slott och ett antal stenkyrkor som finns både på huvudön och i skärgården.

Slottet byggdes på en strategisk plats – på en holme vid en vattenled som även gick förbi närliggande Sunds kyrka och ända till Borgboda fornborg som troligen användes som tillflyktsort in i tidig medeltid.

De medeltida kyrkorna uppfördes på initiativ av ålänningarna själva och tolv medeltida stenkyrkor är bevarade. Forskare håller som bäst på och analyserar murbruk för att exakt kunna fastställa kyrkornas ålder och forskningen hittills visar att långhuset i Sunds kyrka är det äldsta och uppfört mellan 1250 och 1275. Delar av andra kyrkor kan vara ännu äldre men forskningen kring dem är inte avslutad.

Åland tömdes

Det stora nordiska kriget, också kallat Stora ofreden, bröt ut 1700 och 1714 ockuperade ryssarna Åland. Nästa hela Åland tömdes på sin befolkning som flydde till Sverige och först efter freden i Nystad 1721 började ålänningarna återvända hem. Också under åren 1741-43 var Åland delvis avfolkat eftersom ryska trupper än en gång kom till Åland.

Åland får självstyrelse mot ålänningarnas vilja

Åren 1917-1921 är dramatiska i Ålands nutidshistoria och leder till dagens status för Åland – ett självstyrt landskap inom Finlands gränser. Efter revolutionen i Ryssland 1917 känner man i vissa kretsar på Åland förändringens vindar och börjar diskutera en återförening med det gamla moderlandet Sverige.

Möten hölls – i början i hemlighet – och namn samlades in bland ålänningarna. En majoritet var för en återförening med Sverige och en adress med ålänningarnas önskan överlämnades till Sveriges kung Gustav V.

Illegalt landsting

Finland blev självständigt 1917 och regeringen ombildade 1918 Åland till ett län. Ålänningarna svarade med att bilda en lagstiftande församling, ett illegalt landsting, som även internationellt agerade för Ålands återförening med Sverige. Den svenska regeringen stödde kravet medan Finland avvisade det. Däremot var de styrande i Finland beredda att ge Åland en form av inre självstyrelse och riksdagen antog 1920 en självstyrelselag för Åland. 

Den trädde i kraft 6 maj men ålänningarna vägrade att godta den. Finlands statsminister Rafael Erich kom till Åland för att tala allvar med de bångstyriga öborna som inte ville ha någon självstyrelse.

Ålands ledande män, Julius Sundblom och Carl Björkman, anklagades för högförräderi och dömdes till tukthus men benådades av presidenten.

Till Nationernas Förbund

Häktningen av de båda ålänningarna skärpte konflikten och den hänsköts till Nationernas Förbund.

I juni 1921 fattade förbundets råd sitt beslut: Finland skulle få suveräniteten över Åland och självstyrelselagen från 1920 skulle utökas med vissa garantier. Det svenska språket skulle bevaras och den åländska jorden skulle hållas i åländska händer. På Åland var besvikelsen stor över beslutet.

1922 hölls det första valet till Ålands landsting som höll sitt första plenum den 9 juni samma år. Den dagen firas i dag som Ålands självstyrelsedag.

I dag kallas Ålands lagstiftande församling för lagting och där sitter 30 ledamöter. Lagtinget har rätt att stifta egna lagar inom flera områden som undervisning, kultur, hälso- och sjukvård, näringsliv, intern trafik, polis- och postväsendet, radio och telefon. I utrikes- och rättsfrågor följer Åland de finländska lagarna. Sedan 1953 har Åland en egen flagga.


Relaterade artiklar

Hammarlands kyrka−Marsund-Storby−Grisslehamn

Från Hammarlands kyrka går du genom allén med lindar och askar förbi prästgården och fortsätter till södra Mörby och vidare till Marsundsbron. När du passerat över bron har du nått Eckerö, en av Ålands största öar. Vandrigsstigen tar dig förbi S:t Lars kyrka och Storby med ståtligt post- och tullhus som idag är ett säsongsöppet besöksmål med museum, utställningar och café.

Läs mer

Jomala kyrka−Ingby−Bjärström−Hammarlands kyrka

Stigen fortsätter norrut, in över Ingbyberget med bronsåldersrösen, trollkyrka och en stenåker med rastplats och fin utsikt över Lumparn och Jomala. Du går längs med Jomalaleden och Sadelinleden, passerar över Bjärströms bro och vandrar genom vackra odlingslandskap och skog samt genom pittoreska Näfsby innan du når fram till etappens slut vid Hammarlands kyrka.

Läs mer

Lemböte−Önningeby−Jomala kyrka

Efter Lemströms kanal följer du en vacker, vindlande grusväg till Önningeby med stora, vackra gårdar och gårdsmiljöer samt Önningebymuseet. Vandringsstigen passerar också Jomala kyrka som är en av Finlands äldsta kyrkor med en mycket komplex byggnadshistoria. Jomala är ett pilgrimscentrum och utgör mitten av S:t Olofs sjöled.

Läs mer

Granboda−Bistorp−Lemböte

S:t Olofs sjöled och Lemlandsleden slingrar sig tillsammans upp och ned för Bistorpsberget, 77 meter över havet, genom en glesstammig barrskogfortsätter och vidare till Lemlands kyrka, helgad åt S:ta Birgitta. Under etappen gör du också en avstickare in till Lemböte kapell, ett litet sjöfararkapell helgat åt S:t Olof, som byggdes under slutet av 1200-talet.

Läs mer

Sottunga−Långnäs−Granboda

Den 2,5 kilometer långa vandringsstig som börjar och slutar i Sottunga färjläge tar dig genom Sottungas förflutna, speciellt hamnområdets och kyrkans historia. Ta sedan färjan mot Långnäs där du efter resan genom skärgården stiger av på fasta Åland där sjövägen mellan Finland och Åland slutar/börjar. Från Långnäs hamn vandrar du vidare längs S:t Olofs sjöled på fast mark.

Läs mer

Kökar–Sottunga

Färjan från Kökar avgår från färjläget i Harparnäs och går norrut mot Sottunga. Avståndet är 14 sjömil eller 25 kilometer och redan med färjan tar en timme och en kvart. Du passerad bl. a. sjömärket Lucia. Framme på Sottunga är det dags att kliva i land och vandra runt Finlands minsta kommun!

Läs mer

Galtby–Kökar

Sträckan från finska Galtby till åländska Kökar är 31 sjömil eller 57 kilometer lång. Den trafikeras av den åländska skärgårdstrafiken, Södra linjen. På Kökar finns två vandringsstigar som båda utgör en del av S:t Olofs sjöled. Välj en av dem eller njut av Kökar genom att vandra båda!

Läs mer

S:t Olofs sjöled

S:t Olofs sjöled är den första pilgrimsleden i världen som går genom skärgårdsmiljö. Leden sträcker sig från Åbo domkyrka i Finland genom den åländska skärgården och över fasta Åland till Sverige där den ansluter till S:t Olavsleden. Leden från Galtby i Finland till svenska Grisslehamn är 205 km lång och utgörs av sju etapper. Varje etapp är omkring 15−20 kilometer lång och passar som en dagsetapp.

Läs mer