houngen-rinner-tt-web-only-honungNyttigt

Skimrande och trögflytande rinner den ur honungsslungan. Desinficerande. Späckad med vitaminer och enzymer och mjölksyrabakterier som gör gott åt magen. Ur blommornas nektar skapas naturens eget guld – och alkemisten är honungsbiet.

Samhället

Luften har fått vingar och fylls av ett dovt surrande läte. Det är ljudet av 25 strikt och magnifikt välfungerande samhällen där vartenda ett av de runt 70 000 honungsbina per kupa har en bestämd uppgift. En mening med livet, med tillvaron, med den här specifika arbetsdagen. Grunden i bisamhället är vaxkakorna, uppbyggda av sexkantiga celler som ger största möjliga utrymme i förhållande till mängden byggnadsmaterial. Beroende på användningsområde byggs cellerna i olika storlek. Doftämnen specifika för varje kupa och drottning håller samhället samman och styr arbetet, som pågår utan uppehåll. Varje invånare är beroende av de andra och skulle inte överleva ensam. – Ett bisamhälle är egentligen det perfekta kommunistsamhället, säger biodlaren Kenneth Ramsdahl på Norrängens biprodukter. Han visar ett noggrant schema, dag för dag i arbetsbiets korta liv. Städa celler. Mata äldre larver. Förse yngre larver med bidrottninggelé. Vaxproduktion och cellbyggnation, vakta och fläkta bikupanvia ingången – flustret. Och sedan är det dags för tjänstgöring i fält, samla pollen, nektar, propolis och vatten. Efter fem till sex veckor dör arbetsbiet, utslitet men med sitt livs syfte uppfyllt. – Eftersom de äter nästan bara socker så sliter de ut sig snabbt. Inga av kroppens byggstenar förnyas med protein, förklarar Kenneth.

bin-tt-web-only-honungSvärmning

Det var Ros-Mari Ryberg Ramsdahl, Kenneths fru, som startade Norrängens biprodukter med två bisamhällen efter en kurs i Medis regi 2002. Klimatet och den ständiga blåsten på Åland gör att honungsmängderna per kupa kan vara lite mindre än på andra platser. Men mångfalden av örter och blommor ger den å andra sidan väldigt god smak. Nu finns här 25 kupor á 70 000 bin i bigården och alldeles nyss var här stor dramatik då ett samhälle satte igång att svärma. Svärmningen kan till sin natur jämföras med en militärkupp men är egentligen binas naturliga sätt att etablera nya samhällen. Bisamhället beslutar av ett eller annat skäl att de inte längre har tillit till sin drottning. Kanske har hon blivit gammal och börjat lägga för lite ägg. I största lönndom börjar arbetsbina då dra upp nya drottningsceller. Småningom och efter visst palaver lämnar hälften av arbetsbina samhället tillsammans med sin gamla ledare. – Det bara dånar i bigården när de lämnar kupan, berättar Ros-Mari. – Sedan sätter sig hälften som en klase i ett träd till exempel. Då gäller det att hålla sig framme, fånga svärmen i en påse eller en hink och så erbjuda dem en ny bostad. Annars bosätter de sig lite var de önskar. Delning av ett bisamhälle kan på flera sätt också hanteras helt och hållet av biodlaren. Men det är svårt att hålla koll på allt som pågår i bigården och det gäller därför att hålla sig hemma under svärmningsbenägna perioder.

houngen-narbild-tt-web-only-honung

Guldet

Det är så mycket i bisamhället som är svårt att begripa. Binas enastående lokalsinne och navigationsförmåga till exempel. Dansen, som så exakt kommunicerar avstånd och riktning till särskilt fina blomsterängar. Den exakta geometriska förmåga som krävs då cellerna i vaxkakan byggs upp med exakt fem graders lutning för att honungen på så vis ska hållas inne. Bara en tredjedel av den honung bina tillverkar skördas av biodlaren, resten konsumeras av bina själva. När större delen av cellerna är täckta med vax är det dags för skörd. Åtta kakor åt gången får plats i slungan. – Jag minns den allra första gången vi slungade. På våra två kupor fick vi 80 kilo honung. Vi kände oss så rika, fick åka till butiken för att hämta mer pytsar och gick här och smajlade, säger Kenneth. Det normala är att varje samhälle ger 20 till 30 kilo per säsong. Efter slungning silas den rinnande honungen och får stå ett dygn. Sedan skummas pollen och skräp bort. Hos Norrängens biprodukter ympas honungen. Vid ympningen blandas nyslungad honung med en liten del fjolårshonung med bra konsistens. Detta gör att honungen behåller en bredbar konsistens.

Slutprodukter

Kenneth och Ros-Mari tillverkar även salvor av bivax och propolis – ett mörkbrunt kitt som honungsbina samlar från kåda och lövträdknoppar och använder till att täta och desinficera bikupan. Kenneth och Ros-Mari smaksätter honungen med bland annat eucalyptus, citron och ingefära. Dessutom fångar de under korta perioder upp pollen, en produkt späckad med vitaminer, mineraler, proteiner, enzymer, carotenoider, spårämnen med mera.

biodlare-med-drakt-tt-web-only-honung

Relation

Skapar man något slags relation till honungsbina? – Absolut, ja. Nog är de ju gulliga. Om ett bi råkar följa med in i skyddskläderna så inte har jag ihjäl det. Jag går tillbaks med det till bigården, säger Ros-Mari. – De är kanske inget att kramas med, nej. Men vi brukar ha en bänk stående i bigården och att sitta en stilla, varm kväll och känna honungsdoften som ligger tung i luften, det är inte så illa det, säger Kenneth.

Categories


Relaterade artiklar

Vinnande smaker från Åland

Läs mer

Fisk för fyra årstider

Läs mer

Marskogens lamm – Kafé Svarta Maran och gårdsbutik

Läs mer

Guld som bär traditioner

Läs mer

Matte Ekholm bryggmästare

Läs mer

Äpplen som i en liten ask

Läs mer

Grönsaker från Mickelsö

Läs mer

Det doftar minnen hos Johanna

Bröd och bakverk går liksom in i själen hos folk, säger Johanna Strand, innehavare av Johannas Hembakta och äkta baknörd.

Läs mer