Sval vår, ljus sommar och varm höst. Förutsättningarna för äppelodling är goda på Åland. I dagsläget kommer över 70 % av äpplen som produceras i Finland från Åland. Hand i hand med äppelodling går biodling som ökar skördar hos äppelodlare och främjar naturens mångfald. Honungen från de åländska biodlingarna smakar dessutom extra gott. 

När du närmar dig norra Finström på Ålands huvudö händer något med landskapet. På bägge sidor av vägen mot Geta breder rader av äppelträd ut sig i stora böljande fält. De är en imponerande syn året om: Under försommaren är träden vita av äppelblom, på sensommaren röda av frukt och på senhösten granna av höstlöv mot den grå dagern. 

Ett viktigt arbete på äppelodlingarna görs av bin och samarbetet mellan bi- och äppelodlare på Åland gynnar båda parter – och förstås miljön.

PASSANDE KLIMAT FÖR ODLING

Ålands klimat med sena vårar och mindre risk för frost i blomningen samt soliga somrar och långa varma höstar gynnar äppelodlingen som sker i synnerhet i Finström, Geta och Vårdö.

Jan Mattsson i Finström Vestanträsk har vuxit upp med äppelodlingen på gården Grannas, som är ett familjejordbruk sedan 1700-talet. Det var Jans far som började odla äpplen på tidigt 60-tal. Då odlades ungefär 700 träd per hektar. Idag är metoderna effektiviserade och odlingstätheten är närmare 3 000 träd per hektar. Grannas gård omfattar 80 000 äppelträd på 33 hektar.

Tillverkningen av den populära äppelmusten inleddes på gården 2007. Det var en relativt stor frostskada under blomningen som gjorde att äpplena fick skönhetsfel och mängden säljbara äpplen var liten. Då började man ta tillvara de kantstötta eller åtgångna äpplen som går under namnet industrifrukt. 

Musten, eller juicen, tillverkas till en tiondel av industrifrukt av andra klass och resten är inköpta äppel av andra odlare. Juicen packas i en 3 liters Bag in Box eller i små plastflaskor vilka säljs i butik både på Åland och i Finland. Idén till Bag in Box-förpackningen med vacuumpackad påse kom från mässor och större hotellförpackningar i Europa. Grannas mustförpackning är en hushållsvänlig variant som förvaras i rumstemperatur och håller öppnad i kylskåp ett par veckor.

SKÖRDETID OCH ÄPPELSORTER

Skördetiden börjar runt den 20 augusti och varar ett par månader. Under den tiden uppgår arbetsstyrkan på Grannas äppel till 35 personer. Höstfrukten går ut direkt till butikerna medan vinterfrukten lagras. Till de tiotal huvudsorterna hör sommaräpplena Juli Red och Transparent Blanche, höstäpplena Jaspi, Discovery och Summer Red samt vintersorterna Lobo, Aroma, Santana, Gloster och Rubinola samt Zari som är allergivänlig. Inne i fabriken Grannas äppel scannas och sorteras äpplena vid det skräddarsydda bandet. Sedan packas de i lådor och påsar.

FRÅN ÄPPELBLOM TILL FLYTANDE GULD 

Äppelodling är beroende av bin och bl.a. därför är biodlingen ett viktigt inslag i det åländska landskapet. En av biodlingarna är Norrängens biprodukter i Jomala som drivs av paret Kenneth och Ros-Mari Ramsdal. Luften på deras gård fylls av ett dovt surrande läte – det är ljudet av 25 strikt och magnifikt välfungerande bisamhällen där vartenda ett av de runt 70 000 honungsbina per kupa har en bestämd uppgift. 

Grunden i bisamhället är vaxkakorna som är uppbyggda av sexkantiga celler som ger största möjliga utrymme i förhållande till mängden byggnadsmaterial. Beroende på användningsområde byggs cellerna i olika storlek. Doftämnen specifika för varje kupa och drottning håller samhället samman och styr arbetet, som pågår utan uppehåll. Varje invånare är beroende av de andra och skulle inte överleva ensam. 

Kenneth Ramsdahl visar ett noggrant schema, dag för dag i arbetsbiets korta men arbetsamma liv. Städa celler. Mata äldre larver. Förse yngre larver med bidrottninggelé. Vaxproduktion och cellbyggnation, vakta och fläkta bikupan via ingången – flustret. Och sedan är det dags för tjänstgöring i fält, samla pollen, nektar, propolis och vatten. Efter fem till sex veckor dör arbetsbiet, utslitet men med sitt livs syfte uppfyllt.

GULDET

Klimatet och den ständiga blåsten på Åland gör att honungsmängderna per kupa kan vara lite mindre än på andra platser. Men mångfalden av örter och blommor i skärgårdsnaturen ger den å andra sidan väldigt god smak. Den åländska honungen är uppskattad för sin fina kvalitet och arom och används t.ex. som smaksättare i det lokala Stallhagen-bryggeris Honungsöl.

Det är så mycket i bisamhället som är svårt att begripa. Binas enastående lokalsinne och navigationsförmåga till exempel. Dansen, som så exakt kommunicerar avstånd och riktning till särskilt fina blomsterängar. Den exakta geometriska förmåga som krävs då cellerna i vaxkakan byggs upp med exakt fem graders lutning för att honungen på så vis ska hållas inne. Bara en tredjedel av den honung bina tillverkar skördas av biodlaren, resten konsumeras av bina själva.

När större delen av cellerna är täckta med vax är det dags för skörd. Skimrande och trögflytande rinner den ur honungsslungan. Desinficerande, späckad med vitaminer och enzymer och mjölksyrabakterier som gör gott åt magen. Ur blommornas nektar skapas naturens eget guld – och alkemisten är honungsbiet.

Sidan uppdaterad 30.4.2021