Ett slott och flera kyrkor har bevarats sedan medeltiden

Under 1000- och 1100-talet var Danmark den ledande staten i Norden och Kurt Lindh, författare av boken ”Det åländska samhället”, skriver att det finns forskare som anser att även Åland ingick i det danska Östersjöväldet. Men det är troligt att svearna tog över den politiska makten på Åland i början av 1200-talet efter att danskarnas välde försvagats.
Forskarna tror att Åland på 1000-talet hade mellan 2000 och 3000 invånare och de var i huvudsak jordbrukare, fiskare och jägare.080806Golf98_-1

Från medeltiden på Åland finns inte så mycket bevarat, till de främsta byggnadshistoriska minnena hör Kastelholms slott och ett antal stenkyrkor som finns både på huvudön och i skärgården.

Slottet byggdes på en strategisk plats – på en holme vid en vattenled som även gick förbi närliggande Sunds kyrka och ända till Borgboda fornborg som troligen användes som tillflyktsort in i tidig medeltid.

De medeltida kyrkorna uppfördes på initiativ av ålänningarna själva och tolv medeltida stenkyrkor är bevarade. Forskare håller som bäst på och analyserar murbruk för att exakt kunna fastställa kyrkornas ålder och forskningen hittills visar att långhuset i Sunds kyrka är det äldsta och uppfört mellan 1250 och 1275. Delar av andra kyrkor kan vara ännu äldre men forskningen kring dem är inte avslutad.

Åland tömdes

Det stora nordiska kriget, också kallat Stora ofreden, bröt ut 1700 och 1714 ockuperade ryssarna Åland. Nästa hela Åland tömdes på sin befolkning som flydde till Sverige och först efter freden i Nystad 1721 började ålänningarna återvända hem. Också under åren 1741-43 var Åland delvis avfolkat eftersom ryska trupper än en gång kom till Åland.

Åland får självstyrelse mot ålänningarnas vilja

Åren 1917-1921 är dramatiska i Ålands nutidshistoria och leder till dagens status för Åland – ett självstyrt landskap inom Finlands gränser. Efter revolutionen i Ryssland 1917 känner man i vissa kretsar på Åland förändringens vindar och börjar diskutera en återförening med det gamla moderlandet Sverige.

Möten hölls – i början i hemlighet – och namn samlades in bland ålänningarna. En majoritet var för en återförening med Sverige och en adress med ålänningarnas önskan överlämnades till Sveriges kung Gustav V.

Illegalt landsting

Finland blev självständigt 1917 och regeringen ombildade 1918 Åland till ett län. Ålänningarna svarade med att bilda en lagstiftande församling, ett illegalt landsting, som även internationellt agerade för Ålands återförening med Sverige. Den svenska regeringen stödde kravet medan Finland avvisade det. Däremot var de styrande i Finland beredda att ge Åland en form av inre självstyrelse och riksdagen antog 1920 en självstyrelselag för Åland. 

Den trädde i kraft 6 maj men ålänningarna vägrade att godta den. Finlands statsminister Rafael Erich kom till Åland för att tala allvar med de bångstyriga öborna som inte ville ha någon självstyrelse.

Ålands ledande män, Julius Sundblom och Carl Björkman, anklagades för högförräderi och dömdes till tukthus men benådades av presidenten.

Till Nationernas Förbund

Häktningen av de båda ålänningarna skärpte konflikten och den hänsköts till Nationernas Förbund.

I juni 1921 fattade förbundets råd sitt beslut: Finland skulle få suveräniteten över Åland och självstyrelselagen från 1920 skulle utökas med vissa garantier. Det svenska språket skulle bevaras och den åländska jorden skulle hållas i åländska händer. På Åland var besvikelsen stor över beslutet.

1922 hölls det första valet till Ålands landsting som höll sitt första plenum den 9 juni samma år. Den dagen firas i dag som Ålands självstyrelsedag.

I dag kallas Ålands lagstiftande församling för lagting och där sitter 30 ledamöter. Lagtinget har rätt att stifta egna lagar inom flera områden som undervisning, kultur, hälso- och sjukvård, näringsliv, intern trafik, polis- och postväsendet, radio och telefon. I utrikes- och rättsfrågor följer Åland de finländska lagarna. Sedan 1953 har Åland en egen flagga.


Relaterade artiklar

Lövö – fredskongress och ryska bakugnar

Byn Lövö var under det stora nordiska kriget en scen för ett viktigt stormaktsspel, en fredskongress mellan Sverige och Ryssland 1718–19. Stigen går på historisk mark förbi åkrar och ängar och genom björk- och tallskog. Längs stigen finns bl.a. rester av ryska bakugnar och ett fågeltorn.

Läs mer

Byrundan – byvandring i Finlands minsta kommun

Åker- och betesmarkerna ger byn en öppen karaktär, och flera av gårdarna är omgivna av lummiga trädgårdar med stora vårdträd. Stigen passerar bl.a. byns midsommarstång och gamla skolbyggnad som är idag ett hembygdsmuseum samt den enda bevarade väderkvarnen i byn. 

Läs mer

Skogsrundan – havsutsikt och myrmark

Stigen går förbi Sottunga kyrka, genom en tallskog och längs bergen på den västra sidan av ön. Här har man fin utsikt över skärgården, på berget finns också en rastplats med stockbord. Efter bergen går stigen runt en myr och längs byvägen tillbaka till startpunkten i gästhamnen. 

Läs mer

Sadelinleden – kulturlandskap och orkidéer

Leden bjuder på omväxlande natur som ängs- och bergsmarker, skog och stränder. Den kan tas i kortare etapper och i båda riktningarna. Man kan välja att starta och avsluta vandringen på platser där sträckningen går nära landsvägen. Leden passerar flera byar och sevärdheter, och längs stigen finns flera utsiktstorn.

Läs mer

Mariehamn Runt – småbåtshamnar, stränder och färjor

Mariehamn har stränder med skärgårdskänsla både i öster och väster och stigen går längs dem, delvis riktigt nära strandkanterna. På den västra sidan är det mer kuperat med klippor, på den östra stranden mer låglänt och gräsbevuxet. Längs rutten finns bl.a. träramper, bänkar, badplatser och småbåtshamnar.

Läs mer

Järsö – klipphällar, havsutsikt och löväng

Den vita stigen börjar och slutar på samma plats och går runt en udde med berghällar. Längst ut på udden har man fin utsikt över havet och farleden där färjorna mellan Sverige, Åland och Finland går. Den röda och den blå stigen är avstickare från den vita och kan tas som en egen runda. Man kan också välja att bara gå en av dem.

Läs mer

Kalen – bronsålder och krigsminnen

Kalen bjuder på storslagen skärgårdsnatur och historiska minnen. Området var den del av Kökar som först steg upp ur havet efter istiden. Här finns bl.a. Tellmossberget, ett av Kökars högsta berg, och rester av ett ryskt kustbatteri från första världskriget. Naturen är omväxlande, och både växt- och fågellivet är rikt.

Läs mer

Jomalaleden – kulturlandskap och historiska sevärdheter

Leden har en startpunkt och en annan slutpunkt. Även kortare etapper i båda riktningarna är möjliga och man kan inleda sin vandring på vald plats längs sträckningen. Leden bjuder på varierat innehål: vacker natur, fina mangårdsbyggnader och historiska sevärdheter som Kungsö batteriberg och Jomala kyrka.

Läs mer