Den 9 juni 2022 fyller Ålands självstyrelse 100 år. Men vad betyder det att Åland är självstyrt och hur kommer det sig att självstyrelsen uppkom?

Åland är ett självstyrt, demilitariserat och enspråkigt svenskt landskap i Finland. Självstyrelsen ger ålänningarna rätt att stifta lagar om sina inre angelägenheter och att utöva budgetmakt. Det är parlamentet lagtinget som stiftar lagarna, och där sitter 30 ledamöter som väljs av ålänningarna vart fjärde år.

Lagtinget får till exempel stifta lagar om hälso- och sjukvård, miljö, undervisning, kultur- och fornminnesvård, näringslivets främjande, intern trafik, kommunförvaltning, polis, post samt radio och tv. Däremot har man ingen lagstiftningsbehörighet när det gäller utrikesförvaltningen, större delen av civil- och straffrätten, domstolarna, tullväsendet och statsbeskattningen. Där gäller Finlands lagar på samma sätt som i resten av landet. 

Åland har också en egen regering, landskapsregeringen, och den tillsätts av lagtinget. Man har också en ledamot i Finlands riksdag. 

Så föddes självstyrelsen

Hur kommer det sig då att Åland blev självstyrt? Bakgrunden är att ålänningarna så länge man kan minnas har talat svenska och haft en kultur som liknat Sveriges. Åland tillhörde också Sverige fram till 1808–1809 års krig då Sverige tvingades avstå både Finland och Åland till Ryssland.

När det ryska tsardömet som en följd av det första världskriget föll i spillror utropades Finland till en självständig republik i december år 1917. På Åland uppstod en idé om att återförenas med Sverige, och under 1917 tog man kontakt med den svenska regeringen och året därpå även med svenska kungen med en önskan om detta. Finland ville däremot inte lämna ifrån sig Åland, och så småningom erbjöd man istället ålänningarna en viss form av självstyrelse.

Nationernas förbund avgjorde frågan

I april 1920 antog Finlands riksdag en självstyrelselag för Åland. Avsikten var att lagen skulle börja gälla den 7 maj 1920 men den accepterades inte av ålänningarna och blev hängande i luften. För att nå en lösning skickades ärendet vidare till nybildade Nationernas förbund (NF).

Den 24 juni 1921 fattade NF:s råd ett beslut om en kompromiss. Åland skulle tillhöra Finland, men Finland måste garantera ålänningarnas svenska språk, kultur, lokala sedvänjor och det självstyrelsesystem som man hade erbjudit Åland 1920

Självstyrelselagen från 1920 kompletterades med bestämmelser om jordförvärv och rösträtt, och den 8 maj 1922 hölls det första valet till det åländska parlamentet landstinget.

Landstinget (som i dag heter lagtinget) sammanträdde till sitt första plenum den 9 juni 1922. Den 9 juni firas numera som Ålands självstyrelsedag.


Relaterade artiklar

Lemlandsleden – bergshöjder och skutsjöfart

Leden kan vandras i flera olika etapper och ungefär halvvägs ligger byn Söderby. Sträckan Lemböte-Söderby går över flera bergshöjder med fin utsikt över hav och skärgård, och sträckan Söderby–Lumparsund över Bistorpberget, 77 meter över havet. Utsikten är fin över havsfjärden Lumparn och här finns stora stenåkrar som inlandsisen lämnat efter sig.

Läs mer

Lövö – fredskongress och ryska bakugnar

Byn Lövö var under det stora nordiska kriget en scen för ett viktigt stormaktsspel, en fredskongress mellan Sverige och Ryssland 1718–19. Stigen går på historisk mark förbi åkrar och ängar och genom björk- och tallskog. Längs stigen finns bl.a. rester av ryska bakugnar och ett fågeltorn.

Läs mer

Byrundan – byvandring i Finlands minsta kommun

Åker- och betesmarkerna ger byn en öppen karaktär, och flera av gårdarna är omgivna av lummiga trädgårdar med stora vårdträd. Stigen passerar bl.a. byns midsommarstång och gamla skolbyggnad som är idag ett hembygdsmuseum samt den enda bevarade väderkvarnen i byn. 

Läs mer

Skogsrundan – havsutsikt och myrmark

Stigen går förbi Sottunga kyrka, genom en tallskog och längs bergen på den västra sidan av ön. Här har man fin utsikt över skärgården, på berget finns också en rastplats med stockbord. Efter bergen går stigen runt en myr och längs byvägen tillbaka till startpunkten i gästhamnen. 

Läs mer

Sadelinleden – kulturlandskap och orkidéer

Leden bjuder på omväxlande natur som ängs- och bergsmarker, skog och stränder. Den kan tas i kortare etapper och i båda riktningarna. Man kan välja att starta och avsluta vandringen på platser där sträckningen går nära landsvägen. Leden passerar flera byar och sevärdheter, och längs stigen finns flera utsiktstorn.

Läs mer

Mariehamn Runt – småbåtshamnar, stränder och färjor

Mariehamn har stränder med skärgårdskänsla både i öster och väster och stigen går längs dem, delvis riktigt nära strandkanterna. På den västra sidan är det mer kuperat med klippor, på den östra stranden mer låglänt och gräsbevuxet. Längs rutten finns bl.a. träramper, bänkar, badplatser och småbåtshamnar.

Läs mer

Järsö – klipphällar, havsutsikt och löväng

Den vita stigen börjar och slutar på samma plats och går runt en udde med berghällar. Längst ut på udden har man fin utsikt över havet och farleden där färjorna mellan Sverige, Åland och Finland går. Den röda och den blå stigen är avstickare från den vita och kan tas som en egen runda. Man kan också välja att bara gå en av dem.

Läs mer

Kalen – bronsålder och krigsminnen

Kalen bjuder på storslagen skärgårdsnatur och historiska minnen. Området var den del av Kökar som först steg upp ur havet efter istiden. Här finns bl.a. Tellmossberget, ett av Kökars högsta berg, och rester av ett ryskt kustbatteri från första världskriget. Naturen är omväxlande, och både växt- och fågellivet är rikt.

Läs mer